Alkottar -hemsidan

Al - Klibbal

Alnus glutinosa

Handelsnamn: Engelska - black alder. Tyska - Schwarzerle. Franska - aune commun. Andra handelsnamn är Common alder och Grey alder (gråal).

Klibbal samsorteras ofta med gråal och köps vanligen i kubb. Al finns även som standardsortiment hos grossister. Alrot finns hos enstaka grossister och hemslöjdsföreningar. Av stubbkroppen och avsvällningar på grövre stammar tillverkas alrotsfanér. Några fanérleverantörer och grossister lagerhåller alfanér och alrotsfanér.

Al är ett snabbväxande lövträd som växer i fuktiga miljöer och försörjer sig själv med kväve. Den förekommer upp till mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten. Ytterligare en art finns - gråal med sin största förekomst i norra Sverige. Den har liknande virkesegenskaper som klibbal men är något mjukare.

Alvirkets tekniska egenskaper

 
Täthet (vid 12% fuktkvot) 520 kg/m3

Lätt

-

-

X

-

-

-

Tungt

Gran

Asp

Furu

Al

Björk

Ask

Bok

Ek

               
 
Hårdhet (vid 12 % fukt) 215 Janka

Mjukt

X

-

-

-

-

-

Hårt

Gran

Al

Furu

Asp

Björk

Ask

Ek

Bok

               
 
Seghet (Böjhållfasthet 86 Mpa)

Sprött

   

X

     

Segt

Gran

Asp

Furu

Al

Ek

Ask

Bok

Björk

 

Al är ett lätt, relativt mjukt och medelsegt virke bland de svenska träslagen. Relativt formstabilt vid fuktförändringar.

Utseende.
Alen har en ljust rödaktigt färg. Typiskt är småsamlingar av kvistknottror här och var i veden. Bruna spår efter bastflugan kan förekomma liksom rödkärna, friska och svarta kvistar.

Beständighet.
Alvirke måste hållas torrt, om det utsätts för fukt ruttnar det lätt. Ej lämpligt för användning utomhus utan speciell behandling.

Användningsområden
Alens färg och struktur lämpar sig väl för möbler och innerpanel. Formbeständighet och mjukhet gör det användbart till t ex lådor i möbler och träsnideri

Tekniska data

Densitet

470-510 kg/m3 vid 0% fuktkvot (u) 500-540 kg/m3 vid 15% fuktkvot (u)

Krympning

Krymper från rått till 0% fuktkvot 4.3-4.7% radiellt och 9.3-9.7% tangentiellt. Krymper från rått till 12% fuktkvot 4 % radiellt och 6.5% tangentiellt

Tryckhållfasthet

39-52 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot

Draghållfasthet

92 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot 2 MPa vinkelrätt mot fiberriktningen vid 12% fuktkvot

Böjhållfasthet

78-95 MPa vid 12% fuktkvot

Elasticitetsmodul     

9000-12000 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot

Skjuvmodul

4.5-12 MPa vid 12% fuktkvot

Slaghållfasthet

55 kJ/m2 vid 12% fuktkvot

Hårdhet

- Janka: 440 på ändytan och 215 på längsytan vid 12% fuktkvot - Brinell: 3.7 på ändytan och 1.4 på längsytan vid 12% fuktkvot

 

Beständighet:
Splint- och kärnveden är inte beständiga mot röta eller insekter. Klibbal är icke beständigt i markkontakt (klass 5 enligt CEN-normen) men är mycket beständig under vatten.

Bearbetning
Virket är lätt att bearbeta, klyva samt svarva och ger inga problem med verktygsslitage.

Övrig bearbetning:
Virket är lätt att spika och skruva i. Är även lämpligt för fanértillverkning.

Torkning
Virket torkar lätt och tämligen snabbt med få skador.

Limning
Virket har goda limningsegenskaper.

Ytbehandling
Virket är lätt att ytbehandla.

Miljöegenskaper hos virket
Enstaka fall har rapporterats där kontakt med alträ har förorsakat allergiska hudreaktioner.

 

Användning:
Traditionell (historisk)
Dammluckor, vattenrännor, skopor och tunnor. Används traditionellt inom möbel- och inredningsindustrin till blindträ, blindfanér och massivt till lådsidor och lådbakstycken i finare möbler.

Dagens
Används gärna till slöjdföremål, träsniderier svarvträ, modellarbeten och träskor på grund av virkets lätthet att bearbeta och dess formbeständighet.

Framtida (nya) användningsområden
Naturell eller betsad som ett alternativ till bland annat mahogny.

Exempel på bra användningsområden
På grund av klibbalens varaktighet i blött tillstånd passar virket bra till undervattenskonstruktioner. Absorberar lite värme och passar därför utmärkt till bastuinredningar. Är även särskilt lämpligt till träkol och träflis på grund av dess låga tjärhalt och färgämnesinnehåll.

Är inte lämplig för massatillverkning då den kräver mycket blekning.

 

 

Referenser
Boutelje, J., Rydell, R. (1995) Träfakta – 44 träslag i ord och bild. Stockholm: Trätek. Dahlgren, T., Wistrand, S. Wiström, M. (1996) Nordiska träd och träslag. Stockholm: Stiftelsen Arkus. ISBN 91-972366-8-3

Esping, B. (1992) Trätorkning 1a. Stockholm: Trätek. ISBN 91-88170-06-3

Kollmann, F. (1984) Principles of Wood Science and Technology. Berlin, Heidelberg, New York, Tokyo: Springer. ISBN 3-540-04297-0

Keinänen E., Tahvanainen V(1997) Nordens Ädla Träd. Utbildningsstyrelsen. ISBN 951-719-989-9.

Saarman, E. (1992) Träkunskap. Markaryd: Sveriges Skogsindustriförbund. ISBN 91-7322-726-9